Därför ställer vi upp i kyrkovalet

Tron på alla människors lika värde som ledstjärna

Den demokratiska socialismens värderingar sammanfaller till stora delar med kristendomens, där övertygelsen om alla människors lika värde är central. Våra klassiska deviser frihet, jämlikhet, solidaritet har alla sina motsvarigheter i Svenska kyrkans tro och lära. Under 1900-talet har detta blivit allt tydligare, inte minst tack vare att präster och förtroendevalda med socialdemokratisk förankring har bidragit till att befria kyrkan från dogmer som skymde kärleksbudskapet.

Arbetarrörelsens värnande av demokratin som arbetsform gäller inte bara internt i våra egna organisationer, i kommuner, landsting och stat, utan också i Svenska kyrkan. Att denna demokratisyn har fått naturligt genomslag även där, hänger delvis samman med att den evangelisk-lutherska läran betonar just jämlikheten – och därmed demokratin. Sett ur ett internationellt perspektiv, är Svenska kyrkan en förebild för många människor som vill att också deras religiösa samfund ska släppa fram demokratin och bli mindre hierarkisk och patriarkal. 1958 fattades beslutet om kvinnors rätt att bli präst. I dag är det andra jämlikhetsfrågor som är brännande.

Religion som del av den mänskliga kulturen

Självklart tar socialdemokraterna som parti inte ställning för någon enskild religion. Partiets hållning är att betona religionen som en del av den mänskliga kulturen. Historien lär oss att ingen kultur saknar religion som kollektivt fenomen i en eller annan form. Som enskilda individer varierar dock vårt förhållningssätt. Religionsfrihet innebär såväl frihet från religion som frihet till religion, vilket är fundamentalt för socialdemokratin.

Tre fjärdedelar av Sveriges befolkning tillhör Svenska kyrkan ­– trots att betydligt färre deltar regelbundet i gudstjänstlivet. Detta hänger ihop med den respekt för den enskilda människans förhållningssätt som Svenska kyrkan av i dag visar. Folkkyrkan bygger på en nedärvd kristen bekännelse, men ställer inte kravet på aktiv bekännelse för den enskilde. Det finns därför i folkkyrkan plats inte bara för bekännande kristna, utan även för sökare och tvivlare.

De senaste decennierna har Sverige utvecklats till ett mångreligiöst samhälle, som är mycket rikare och mer spännande än det gamla. En hel del av dem som är exempelvis muslimer, katoliker eller ortodoxer, har ett likartat förhållande till sin religion som de flesta av Svenska kyrkans medlemmar. Samfundstillhörigheten handlar om gudssyn och människosyn, men också om kultur och tradition som man värdesätter. Socialdemokratins idé om folkkyrkan, skulle alltså kunna användas som filosofisk utgångspunkt för människor med annan tro än den evangelisk-lutherska – om de själva känner att det skulle passa dem.

Svenska kyrkan som resurs i välfärdssamhället

År 2000 fick Svenska kyrkan och staten ändrade relationer. Numer finns inget som kan kallas statskyrka, men även i fortsättningen har Sverige som samhälle vissa krav på Svenska kyrkan som öppen, demokratisk och rikstäckande folkkyrka. Svenska kyrkan är i dagsläget Sveriges största frivilligorganisation, med över 6 800 000 medlemmar, cirka 50 000 förtroendevalda och 25 000 anställda.

Tre fjärdedelar av det svenska folket tillhör alltså Svenska kyrkan. Följaktligen tillhör tre fjärdedelar av socialdemokratins sympatisörer och väljare Svenska kyrkan. Med utgångspunkt från resultatet i det senaste riksdagsvalet handlar det om cirka 1 500 000 väljare.

Svenska kyrkan har således en särställning genom sin storlek – inget annat samfund har tillnärmelsevis så många medlemmar – men den är också ensam om att ha en sådan geografisk totaltäckning. Genom den öppenhet och tillgänglighet som Svenska kyrkan ger uttryck för, vill vi socialdemokrater påstå att verksamheten är av allmännyttigt slag. Närmare hälften av alla äktenskap ingås i kyrkan, sju av tio barn döps där och nio av tio begravningar sker enligt Svenska kyrkans ordning. Ständig krisberedskap, andlig vård inom sjukvård och äldreomsorg samt tillhandahållandet av lokala samlingspunkter, är andra exempel på tjänster som är betydelsefulla för vårt samhälle.

Kulturarvet som angelägenhet för alla i Sverige

Svenska kyrkan förvaltar Sveriges i särklass största sammanhållna kulturarv. Få länder i världen kan glädja sig åt så många välhållna medeltidskyrkor med intakta interiörer, måleri och skulpturer, silver, textilier och orglar. Dessa skatter är av omistligt värde och bör vara tillgängliga för hela folket, inte bara dem som tillhör kyrkan. Omvänt bör givetvis det kostsamma underhållet av kyrkor och kyrkoskatter vara en uppgift som delvis ankommer på staten. Sambandet mellan kyrkligt och statligt ansvarstagande är ytterligare ett motiv till att socialdemokratin finns politiskt representerad, både i Sveriges riksdag och i Svenska kyrkan

Inga kommande händelser!

15-10-29 [11:15]
Från VF torsdag 29/10
15-10-29 [11:11]
Från VF tisdag 27/10
15-10-07 [16:59]
I lördagens Folkblad kunde man läsa om att Höga tj..
14-09-11 [11:05]
Vi håller valvaka på ABF
14-09-08 [12:54]
Allmänpolitisk debatt

Fråga oss
Dokument att ladda ner
Titta i vårt Fotoalbum
Nyheter